På resande fot igen

Dagen började med en tidig tyskalektion i ämnet Fredshistorier av författaren Gudrun Pausewang. Hon har alltså skrivit en samling med en massa historier om fred o krig. Det roliga är att hennes föräldrar var lite smygnazister, och i slutet av andra världskriget tvingades hennes familj på flykt av ryssarna. Trots detta är hon hyfsat socialistisk. Berättelserna var skrivna för barn, men var ändå rätt bra, och hennes politiska övertygelse lyste inte igenom så speciellt jättemycket.

Därefter begav jag mig hem till Brastad och 50-årskalas för mamma. Jag valde bort Statens järnvägar och åkte istället med Swebus som verkar vara väldigt organiserade. Vi kom fram till Göteborg en halvtimme tidigare än beräknat! Västtrafik var det däremot värre med. Bussen till Lysekil kom inte, och ingen gav resenärerna någon information. Efter en stund meddelade Västtrafik att bussen var spårlöst försvunnen. Vad är oddsen för att en stor buss försvinner...? Hur som helst så var chaffisarna på ersättningsbussarna trevliga trots att deras Fredagskvällar förmodligen blev förstörda. Stor heder till dom.