Man kan inte ändras över en natt

Lars Ohly slutar kalla sig kommunist. Det låter sunt, men Ohlys politik är fortfarande densamma. Han menar att han slutar kalla sig kommunist eftersom att han tror att det bidrar till att Vänsterpartiet tappar väljare. Så Ohly slutar alltså kalla sig för kommunist för att rädda Vänsterpartiet, inte för att han faktiskt inte tror på kommunism som idé. Han är alltså fortfarande samma kommunist som innan kvällens besked.

GAIS till allsvenskan förresten. Det betyder alltså att det blir fem lag från den sköna västkusten i allsvenskan nästa år! Go GAIS!

--------------------------Fortfarande kommunist

Kravaller och demokrati

Sveriges största nyhet idag handlade om nazistdemonstrationen i Linköping som ledde till kravaller i Linköpings city.

Nationalsocialistisk Front hade samlat ihop ett hundratal personer från hela landet för att marschera genom Linköping. I demonstrationståget fanns allt från män i 25-årsåldern till fjortisflickor. Nazisterna uppförde sig bra och blev inte provocerade eller började bråka. Jag tror att nazisterna så här i efterhand känner sig väldigt nöjda med demonstrationen. Vad de demonstrerade för eller emot finns det nog ingen som riktigt vet.

Men varför kan de då känna sig nöjda? Jo, för att de har fått hemskt mycket uppmärksamhet i media idag. Fredliga demonstranter som enbart ville framföra sitt budskap i sann demokratisk anda (en anda som de vill förvägra andra) blev attackerade av galna människor. NSF har vunnit mycket idag.

Så vad var det som hände?
Dagen började i fredlig anda där många hade slutit upp för att på fredlig väg demonstrera mot nazism. En stor eloge skall ges till Vänsterpartiet och Ung Vänster som hade lyckats mobilisera många av sina medlemmar för att skapa en atmosfär av samhörighet hos icke-nazisterna. Samtliga partier i kommunfullmäktige hade dessutom skrivit under ett dokument som spreds bland den stora skara av människor på Linköpings gator. Även detta förbättrade samhörighetskänslan. Dock så fanns det orosmoln. Många sprang runt maskerade. Man kunde även se barn i denna skara. Dessa barn förstod nog inte vad det handlade om riktigt.

Denna skara av högljudda maskerade ungdomar började sedan att röra sig mot nazisterna. Polisen hade naturligtvis spärrat av så att de inte skulle komma ända fram. Läget förvärrades och ungdomarna började slänga saker på nazisterna och polisen. En polis rånades till och med på sin polisradio under knivhot. Polisen valde att kalla in styrkor från alla polisdistrikt i Sverige inklusive en piketstyrka från Stockholm och en helikopter från Göteborg.

Det är en sak som jag inte förstår med dessa maskerade ligister. De säger sig vara vänstermänniskor som tror på solidaritet. Men vari ligger solidariteten med de polismän och poliskvinnor som förmodligen blir väldigt rädda? Och vari ligger solidariteten med skattebetalarna? Notan för insatserna i Linköping kommer att bli betydligt större än vad som var nödvändigt. Dessa pengar hade kunnat ges till äldrevården istället för att ge de äldre lite bättre levnadsstandard på ålderns höst. Men icke, våldsverkarna ser hellre att pengarna går till att de skall kunna ha sex timmars nöje. För det är just det det handlar om. Jag har svårt att tro att dessa människor innerst inne kan känna ett sådant hat mot ett gäng förlorare att de är tvungna att kasta saker på dem. De vill helt enkelt göra något som de själva njuter av; det vill säga bråka. På det sättet blir de samma slags förlorare som de de säger sig arbeta emot.
Om de verkligen hade tyckt illa om nazisterna hade de tagit av sig sina masker och slutit upp i den positiva stämning som fanns bland den stora majoriteten av verkliga anti-nazister. På så sätt hade de undvikit tidningsrubriker som "Vänsteraktivister attackerade nazister med stenar" och istället bidragit till rubriker som "Många slöt upp mot nazismen".

Dagens citat kommer förövrigt från en skåning som jag samtalade med när jag stod på torget för att visa min avsky mot nazismen: "Man måste ju ändå ge nazisterna lite cred, dom har ju ändå lyckats knyta sina kängor".

--------------------------

På lördagen hade vi riksdagsnomineringsstämma för Moderaterna i Östergötland. MUF:s kandidat Robert Tenselius hade ett stort stöd bland medlemmarna och hade alla ombud fått enbart en röst så hade Robert klättrat från en föreslagen tionde plats till en tredje plats. Röstningen gick dock till så att man ställde kandidater mot varanda om de inte hade fått 50% av rösterna i första omröstningen till varje valsedelsplacering. Redan till andra valsedelsplaceringen ställdes Robert mot en annan kandidat, och detta var ingen mindre än Gunilla Carlsson, förste vice ordförande för Moderaterna. Föga överraskande förlorade Robert denna omröstning. Efter att ha ställts mot ytterligare några kandidater hamnade Robert på en sjätte plats.

Mina egna tankar om stämman är att det fanns två kandidater som vågade säga (alla blev utfrågade) något nytt och fräscht och som pratade om annat än "skola, vård, omsorg"-frågorna. Dessa kandidater var Gunilla Carlsson och Robert Tenselius. Gunilla Carlsson och Robert Tenselius pratade om utrikespolitik och globalisering när andra pratade om "omsorgen för kollektivavtalen". Gunnar Axén som tog första platsen stack även han ut genom att prata om hur politiken påverkar enskilda människor när de andra enbart pratade om hur politiken skulle drivas.

En annan liten dyster eftertanke om stämman är att unga människor inte gärna släpps in i de stora politiska rummen. MUF får gärna vara en liten gullig organisation som hjälper partiet med att koka kaffe och pricka i röstlängder, men de får vänta tills de blir äldre för att släppas in i finrummen. Jag tror att många av de som röstade på andra kandidater än Robert (han ställdes mot en annan kandidat 5 gånger totalt) gjorde detta för att de var rädda att ge en såpass ung människa en hög ställning. Han borde fortfarande koka kaffe. Om denna rädsla beror på att folk är rädda för att ge Robert en övermäktig uppgift eller om de är rädda för att han som ung kan komma med nya utmanande idéer är svårt att svara på, men jag hoppas på det tidigare.
Robert tyckte dock att sjätteplaceringen på listan kändes som en seger, och nu tänker vi i MUF göra allt vi kan för att få Robert kryssad till riksdagen. Om moderaterna i Östergötland gör ett hejdundrande val och lägger sig på inte alls orimliga 30-35% så kan Robert till och med komma in utan kryss.

Snackade förövrigt med Eu-parlamentarikern Christofer Fjellner igår på MUF-middagen. Han menade att han aldrig har sett en större och starkare fanclub för en föreningsordförande än den jag hade när jag satt som ordförande i MUF Lysekil. Ahh... känns skönt att höra att andra också har lagt märke till detta!

Godnatt

Sveriges rätta ansikte

-------------- Alla ska med, så enkelt är det!
(Men självklart ska vi inte sluta skicka tillbaks utlänningarna)


Det är intressant det här med Sveriges öppna inställning gentemot utlänningar. Är Sverige verkligen så öppna som vi försöker hävda utomlands, eller är Sverige en äcklig rasbalndningsfientligt land liknande det som växte fram under 30-talet i Tyskland? Ja, det är en intressant fråga som man bör ta ställning till.

Uppdrag granskning visar i ett reportage två asylsökande som man försökt utvisa till sina respektive hemland, trots att de har riskerat att bli torterade där. Den ene är Mohammad Akbar som har "baktalat" den iranska regimen. För detta riskerar han hundra piskrapp och fem års fängelse i Iran. Tre gånger har den svenska polisen försökt att utvisa honom utan att lyckas. Polisen har till och med visat de dokument som Mohammad har lämnat in, och som borde styrka att han är behov utav skydd, för iranska myndigheter. Mohammad hade tur i oturen och iranska myndigheter vägrade att ta emot honom. Idag är han inte välkommen i Iran och saknar svenskt medborgarskap.

En annan individ som har råkat lika illa ut är Andrei Miastouski. Han var medlem av det vitryska oppositionspartiet vilket bara det i Vitryssland innebär att man lever under ständigt dödshot från regimen. I maj 2005 avvisades Andrei till Vitryssland. Han hade tagit sömnpiller för att missa den skräckfyllda och ångestframkallande resan tillbaka till hemlandet. I Minsk visade polisen de sekretessbelagda uppgifterna som styrker att Andrei inte var vän med Lukaschenko. Han hamnade i fängelse, men lyckades trockla sig ur fängelset genom byråkrati och lyckades fly till Sverige igen för att träffa sin familj.

Hur behandlar den svenska regimen egentligen våra invandrare? Man sekretessbelägger uppgifter, men det har ingen betydelse. Migrationsverkets order till polisen om att dumpa en människa i ett annat land väger tyngre än att personen skall garanteras mänskliga rättigheter.
Andrei och Mohammad har båda haft tur i oturen och lyckats ta sig till Sverige igen. Men för de personer där avvisningen har lyckats och där personerna inte har lyckats fly till Sverige igen, hur gick det för dem? Hur många liv har Migrationsverket egentligen på samvetet? Hur många piskrapp och hur många år i fängelsen utan möjlighet till en någorlunda dräglig tillvaro?

Att allt inte står rätt till i svensk migrationspolitik är knappast en nyhet. Vi stänger in människor i miljonprogram, vi avvisar homosexuella till Iran, vi slänger ut människor som har bott här i upp till femton år, vi bedriver hetsjakt på asylsökande barn och vi utvisar apatiska flyktingar. Något måste från grunden ändras i svensk migrationspolitik. Vi måste införa ett nytt synsätt på invandrare där de inte ses som en belastning utan som en stor tillgång för samhället. Vi måste sluta låta utomeuropeiska medborgare vänta i åratal för ett besked om att få stanna eller inte. Vissa vita svenska medborgare kanske undrar varför då? Jo, för att vi annars gräver vår egen grav. Vi ger oss själv ett rykte i omvärlden som inte är speciellt smickrande och som slår tillbaka mot oss när vi skall börja bedriva utbyte med stater som har kommit ifatt ekonomiskt och demokratiskt.

Jag hoppas att den nya regeringen 2006 kan ta tag i dessa problem och verkligen göra skillnad. Jag hoppas att Maud Olofsson blir migrationsminister. Hon verkar vara en person genomsyrad av godhet och har få fördomar.

Världens sämsta idrottsminister

Världens sämste idrottsminister är förmodligen Bosse Ringholm. Denne man, som dessutom varit finansminister med ansvar för medborgarnas pengar, var ordförande för Enskede IK när denna förening slöt ett avtal med en tränare som gav honom 18 000 kronor vitt, och 32 000 svart. Bosse Ringholm menar att han är oskyldig och att styrelsen inte har slutit detta avtal med tränaren. Hmm... om inte styrelsen har slutit avtal, vem har då gjort det? Borde inte styrelsen ha ensamrätt att sluta avtal i en liten klubb som Enskede? Borde inte åtminstone kassören ha koll på vad som händer med föreningens pengar, så som det är i alla andra föreningar?

Hur som helst. Bosse Ringholm var vid tillfället ordförande och borde stå till svars för sina handlingar, eller kanske snarare brist på handlingar, och avgå från regeringen. Vi behöver ingen Mühleggande idrottsminister.



Johan Mühlegg och Bo Ringholm - två fuskare inom idrottsvärlden.

Hemmåt igen

Tidigt i morgon bitti reser jag hem till den stora staden som alltid står still; Lysekil. Ärligt. Jag tror att tiden har stannat där. Hur som helst så skall det bli en skön vecka då jag skall göra examinationsarbetet på min första kurs på lärarprogrammet.

Idag har jag hållt i ett utvärderingsseminarium för min klass på universitetet. Därefter bar det av hem för att packa, dricka cola, spela Championship Manager och titta på Simpsons och Family Guy. Imorgon blir det, förutom en lång resa, även fest på Skaftö. Partystämningen på Skaftö går inte att ta miste på på vintern. Man kan riktigt ta på den. Not. Men det blir kul ändå!

Visste ni förresten att man skall börja sända Simpsons i arabiska länder? Homer heter då inte Homer utan Omar. Omar äter inte amerikanskt skräp såsom dounuts, utan arabiska kakor. Omar kommer inte att svära. Omar kommer inte att äta bacon.

Jag gillar inte kvällspressen, men även kvällspressen har sina ljusa stunder. Expressen har exempelvis börjat granska AMS. AMS är en politisk organisation som socialdemokraterna tycker mycket om eftersom att de döljer arbetslöshetssiffror. Är man inskriven på en kurs hos AMS så ses man, i socialdemokratins ögon, inte som arbetslös. Därför kan socialdemokraterna hävda att arbetslösheten ligger någonstans runt 6% istället för runt 20%.
Man, vad får man då göra på dessa AMS-kurser? Vi kan ta några exempel. Berit har varit arbetslös sedan 1978. Sedan dess har hon gått kurser på AMS för att kunna kvittera ut sitt bidrag. PÅ AMS-kurserna får hon lära sig att skriva brev till arbetsgivare. Hon har de senaste 27 åren skrivit hundratals brev till arbetsgivare. Utan att få napp. Hon får skriva Post-it lappar med positiva budskap till sig själv. Ett annat kreativt moment var att Berit och hennes kurskamrater fick spela trädgårdsplockepin i ett AMS-rum. Det verkar ju givande. Detta har hon alltså hållit på med i över ett kvarts sekel. Utan att få jobb. Borde inte detta tyda på att något är fel? Att skriva brev, leka med pinnar och post-it lappar inte fungerar?
En annan kvinna som har blivit knäckt av socialdemokratins maktapparat är Johanna. Johanna berättar för Expressen att hon i AMS-kursen fick öva på rollspel i hur en intervju gick till. Jag tror knappast att det är meningsfullt att genomföra en låtsasintervju med en man eller kvinna på AMS som förmodligen fått sina jobb genom att de kännt en politiker och därmed sluppit intervjun.
En annan sak som Johanna och hennes kurskamrater fick göra var att komma på ett namn till sin grupp. För detta fick de 45 minuter. Mycket bra använd tid. Tänk er följande scenario på Ericsson: Några anställda har begärt att de skall få starta ett innebandylag i Ericssons namn. Styrelsen går med på detta men vill att de skall få döpa laget. Michael Treschow inleder:

MT: Jag tycker att laget skall heta Ericsson Vipers. Ett starkt namn för ett starkt lag.
Carl-Henric Svanberg: Nej! Det känns inte bra. Jag tycker att laget skall heta Ericsson Flyers. De som flyger fram på planen!
Marcus Wallenberg: Ericsson Thunder!!! Annars lägger jag in mitt veto!!!
Anna Guldstrand: Ehm..ursäkta... de här nya informationtekniksystemen i Kina...vi kanske skulle diskut...
MT,C-H S, MW i kör: TYST KVINNA! Detta är viktiga saker!
AG: Ja men...
MT, C-H S, MW: NEJ! Innebandy är viktigt!

30 minuter senare...Anna Guldstrand har sedan länge lämnat mötet.

MT: Kan vi enas om Ericsson Bulldogs?
C-H S: Ja.
MW: Reservation!
Peter L. Bonfield: Oh dear. What are we actually talking about... this "innebändy"-thing?

Hade du haft dina aktier i Ericsson om du hade vetat om detta möte? Knappast. Ungefär lika värdelösa som Ericssonaktierna hade blivit med sådana möten känner sig deltagarna på AMS-kurserna. Jag tror inte ens att någon enda anställd på fabriksgolvet på Ericsson skulle kunna diskutera denna fråga i mer än fem minuter, så varför skall kursdeltagare på AMS göra det? Varför kan inte AMS erbjuda kurser som faktiskt knyter an till ett verkligt arbetsliv? Är det för att (Tr)AMS vet att de som en gång har kommit in i AMS-karusellen isåfall kommer ut igen och inte blir beroende av bidrag och därför lägger sin röst på någon annan än socialdemokraterna? Varför kan man inte lägga ner AMS och låta någon privat aktör, som faktiskt vet lite om arbetsliv, ta över AMS sysslor?

Visste ni förresten att arbetslösheten bland unga har ökat med 50% sedan senaste valet? Då gick till och med sossarna ut och sade att bekämpning av ungdomsarbetslösheten var prioritet nummer ett hos dem. Vad har man gjort för att få bukt med detta problem då? Jo...anställt en ungdomsarbetslöshetskoordinator. Tja...en person mindre som går arbetslös, men tyvärr så hjälper inte detta de resterande 60000 ungdomar som idag går arbetslösa. De vill ha riktiga jobb, inte gardinupphängar eller snöskottarjobb. Dessa jobb kommer inte med en fortsatt socialdemokratisk regering. Fler riktiga jobb kommer genom sänkta skatter och avgifter och mindre byråkrati för företagen.

Har förövrigt hört att det är många som läser min blog! Detta är mycket stimulerande att veta. Sprid ordet vidare om hindrum.blogspot.com.

Hejdå och godnatt.

Några sanna idrottsvänner har talat!

Regeringen vill förbjuda kampsporter. Varför? Tja, enligt regeringen för att kampsporter är farliga. Den verkliga anledningen? Regeringen har ett starkt behov av att förbjuda och kontrollera medborgarna.

Visst är kampsport farligt, men det är betydligt farligare att spela fotboll. Hur många unga har inte det senaste året dött på fotbollsplanen? Hur många har dött i kampsportsringen? Jag ser en stor övervikt bland de som fallit offer för fotbollstränandet. Skadorna som folk får när de spelar fotboll överstiger med råge kostnaderna för de skador som folk får när de tränar diverse kampsporter. Ändå så vägrar regeringen att låta människor själva bestämma vilken fara de vill utsätta sig för.


---------------- --En förgrymmad Bo Ringholm

Idag är jag fulare än någonsin.

Innan jag skriver något mer: http://www.haoshi.se/. Det är en bra sida som handlar om tre studenter i Kina. En utav dessa tre studenter är min vän Carl från Lysekil/Linköping. Mycket läsvärt!

Idag vaknade jag upp med rödsprängda ögon, röd näsa, alldeles för långt hår (måste klippa mig snart). Jag sa till mig själv, japp, idag skall jag vara sunkig. Sagt och gjort. Slängde på mig en mycket för stor T-shirt, ett par smutsiga och trasiga jeans. Trots sunkigheten mådde jag inte överväldigande bra och behövde något riktigt starkt för halsen. Jag drog därför på mig mina smutsiga skor och traskade iväg till apoteket för att där finna något som kunde hjälpa min hals. Hade glömt bort att det var söndag och apoteket var naturligtvis inte öppet. Jag förbannade detta statliga monopol och funderade några sekunder på att bryta mig in. Dock är jag för ärlig. Gick istället och köpte Wicks hos en privat handlare. Wicks var inte tillräckligt starka tyvärr och därför har jag fortfarande ont i halsen...


----Den unge mannen på bilden har inget med bloggen att göra.

Är lärarutbildningen dålig?

Överallt och hela tiden skriks det om att Sveriges lärarutbildningar är dåliga och inte håller måttet. Speciellt från folkpartiet kommer dessa angrepp. Men är dessa kritiker några slags siare som kan se in i framtiden?

Den nya lärarutbildningen startade 2001, vilket betyder att de som först examinerades från utbildningen gjorde detta i julas. Det har gått ungefär ett halvår effektiv tid sedan dessa lärare kom ut, och hur kan man på ett halvår bedöma om något så stort som en utbildning är dålig?
Det kan man givetvis inte. De kunskaper som de utexaminerade har fått på den nya lärarutbildningen kan omöjligt ännu ha utvärderats.

Visst finns det problem inom den svenska skolan. Tjugofem procent av alla som går ur nian har inte godkänt i alla ämnen. Detta är ett problem, men skyll inte på lärarna och lärarutbildningen. Skyll på de system som upprätthåller byråkrati och minskar föräldrars och elevers valfrihet inom skolan istället.



-----------------Lärarinna från den gamla goda tiden

Expressens bottennapp...

Läste precis Expressen. Reportern Tommy Schönstedt har precis inlett ett krig mot Expressens motsvarigheter i England. Tabloiderna i England har nämligen med mycket starka ord krävt Sven-Göran-Erikssons avgång och nu vill Tommy Schönstedt försvara Svennis. Han har därför skapat en kampanj som heter "Rör inte vår Svennis" och "Allians för Svennis". Schönstedt har åkt till England, eller som han själv beskriver: "landstigit i England för att stoppa den orättvisa mobbningen av Svennis".

Suck. Nära 40.000 döda i Pakistan. Runt 2.000 döda i Guatemala. Och Expressen börjar ett "krig" mot den engelska kvällspressen. Hur mycket mer patetiskt kan det egentligen bli? Denna patriotism är inte sund. Det vore väl bättre om Svennis fick sparken så att Sveriges landslag kunde värva honom och på så sätt vinna VM?


Jag gillar pressfrihet, men kvällstidningar är verkligen sorgliga.




Tommy Schönstedt - Svennisälskare

Om jag vore Gud!

Om jag vore Gud, och därför hade kunnat göra vad jag ville, så hade jag konfiskerat Nordkorea, skickat deras nuvarande ledare till min kollega (herr "Stor, het och otäck" i landet Hellviken), och skapat en ny nation. Denna nation hade inte hetat Nordkorea, utan något i stil med Hindrumland. Hur hade detta land då sett ut?

Staten hade varit liten men stark. Statens främsta uppgift hade varit att övervaka så att de negativa rättigheterna hade skyddats. Om det hade funnits skatter så hade de varit låga och platta. Dessutom hade det funnits en fond där vänliga Hindrumländare hade kunnat sätta in pengar. Dessa pengar hade gått till att ge fattiga invånare positiva rättigheter. Tullar hade inte funnits eftersom att detta hade skadat Hindrumland ekonomiskt.

Nu till de mer oseriösa aspekterna av min nation. Observera att dessa aspekter kommer att strida mot min tro på att staten skall bestämma om så lite som möjligt...men what the hell.

Nationalrätten i Hindrumland hade varit Donut och den främste profeten hade hetat Homer Simpson, uppkallad efter den store, gule mannen som kan ses på Viasats kanaler i dagsläget. Jag hade förbjudit all form av mellanmjölksmentalitet och alla som staten hade kommit på att bedriva mellanmjölksdrickning, jantelagsutveckling eller lagomstyrning hade automatiskt blivit tvingade att dricka 40%-ig mjölk offentligt. Nationaldjuret hade varit vårtsvin eftersom att dessa djur (om man sett Lejonkungen) tar livet som det kommer och vågar slappna av. Stress hade varit förbjudet. Alla medborgare hade fått en stressmätare och om stressen hade blivit för hög så hade den högste domaren Pontus Bartus hämtat denna o-chilliga person för att sätta på en instutition kallad "Beachen". Där hade Bartus lärt den stressade att stressa ner och tänka på bättre grejjer, exempelvis Gud.

Slut på min drömnation.

Jag är trött på kvällspressen! Väldigt trött. Efter att ha jobbat en sommar på Göfab och inte haft någon annan litteratur så blir man lätt trött på kvällspressen och deras överdimensionerade löpsedlar: "Dödsdrogen", "Aftonbladet räddade mitt liv", "Banta och gå ner 5 kilo i veckan", "Bröstchocken i TV (som aldrig visades)", "Allsångsstjärnans chockkärlek - 'Jag ska gifta mig...'"

Ni fattar....

Merkel blir en bra ledare!

Merkel blir ny kansler i Tyskland. I den svåra sitsen som tysk politik hamnade i efter valet så var en stor kolleation med socialdemokraterna och kristdemokraterna det bästa som kunde hända. Här har vi två partier som har visat att de vill förändra Tyskland. Det kommer bli svårt för dem att enas på många punkter, men jag tror att de kommer kunna enas om det stora viktiga: att få igång tysk ekonomi.

Att Merkel då blir kansler är en viktig symbolhandling. Det visar att Tyskland är redo för något nytt. Schröder har varit, likt Persson, trött på att leda landet, och nya krafter är välkomna inslag.

Jag är övertygad om att Angela Merkel, den första kvinnan på hög post i tysk politik, kan få igång Europas motor.

En helg full med folkhälsoinstituts-öl!

-------Öl -------- + -----Ungdom------- = Misstänksam Morgan


Först: I min kamp med flugan så står det ungefär 10-0 till flugan. Denna avart av varelse vägrar att avlägsna sig från min lägenhet, utan han surrar glatt omkring och sprider skräck i den Hindrumska lyan.

Sen: Åverålsinvigningen gick bra. Tills ungefär klockan 12 på kvällen. Men jag var iallafall smutsigast så nu är overallen riktigt invigd.

Fredagen: Synthkväll på HG! Mycket folkhälsoinstituts-öl. Bra musik dessutom!

Lördagen: Mer öl på Lagens Änglar på NH! Det var trevligt.

Om Morgan Johansson någonsin får se denna blog kommer han att skicka SÄPO på mig för att han förmodligen tror att jag ligger i riskzonen för att bli alkis och därmed terrorist. Men det är han som terroriserar unga människors frihet.

Halvvägs genom en stressig vecka!

Har nu lite tid på mig att blogga innan jag skall ner till MUF-lokalen för att hålla föredrag om MUF:s fyra ställningstagande. Det kan vara bra att MUF:arna får lite uppdatering ibland så att det inte skapas någon slags bubbla där MUF:s medlemmar pratar om samma saker hela tiden. Alla måste hela tiden få nya intryck och nya perspektiv för att utvecklas.

Innan dess skall jag alltså skriva här och göra mig i ordning.

Imorgon är det kravall och åverållsinvigning för Lärarprogrammet. Detta spektakel tror jag blir mycket roligt. Inte minst för att jag har världens fulaste åveråll. Istället för att köpa en helt ny så färgade jag om min gamla vita ekonomåveråll till röd. Eftersom att jag hopplöst suger på att sy har jag försökt limma fast det som skall finnas på åverållen, men jag har nu insett att jag hopplöst suger även på att limma. Hur som helst. Det kommer förmodligen bli kul och man får två öl på köpet=).

Nu skall jag gå och döda flugan som surrar runt i mitt inte alldeles för städade rum. Berättar mer om kampen med flugan i min nästa blog.

Vattenfall (även kallat ölspelet) + fest!

Igår var det fest hemma hos Winberg! Jag, Börni och Perra drog dit för att sluta upp med Govik, Robert och Winberg. Vi kom dit ca 19:30 och träffade då en rakande Winberg i farstun. Winberg ville vara snygg för att han ville träffa brudar. Detta var inget han rakt ut förkunnade, dock så märkes det på hans rakning att det var det han var ute efter. Det var dom flesta ute efter. Efter en trevande start på festen med diverse 50-talslåtar blandat med Kent kom diskussionen in på hip-hop. Den eminenta skaran festdeltagare undrade varför alla lyssnar på hip-hop. Vi kom fram till att vi skulle spela lite hip-hop för att locka brudar likt en magnet lockar metaller. Detta misslyckades kapitalt och vi sjönk längre ner i desperation. En liten fågel vid namn Hindrum föreslog då att vi skulle spela klassikern. Klassikern är en variant av ångest blandat med hat. Kärlek blandat med förtvivlan. Frasiga ordvitsar blandat med gråt. Med andra ord: det magiska VATTENFALL som till och med kan förgylla de mest fasansfulla festerna där sex stycken finniga studenter sitter och luktar illa och egentligen önskar att de låg hemma i sängen. Alternativt i Hugh Hefners säng, utan Hugh Hefner men med hans arbetskamrater.

För att spela detta ölspel (oftast) behöver man en kortlek. Korten 2-9 i röd färg betyder att man skall dricka lika många klunkar som kortet medger. 2-9 i svart färg betyder att man får dela ut klunkarna istället. Tiorna är skvalkort som betyder att man får spara kortet och använda det när man känner för att ställa sig framför toan och skvala. Om någon drar en knekt ur leken skall alla sätta tummarna på bordet. Den som är sistfår dricka tre klunkar. Damerna symboliserar ett vattenfall. Den som drar damen skall börja dricka tillsammans med de andra fyllesvinen och man får inte sluta dricka förän deltagaren till höger har slutat. Kungen är det mest magiska kortet i spelet. Den som drar kungen bestämmer likt kungarna i fornstora dar en regel som skall gälla för deltagarna. Kungdragaren kan även bestämma sig för att ta bort en regel som är satt av en annan kungdragare. Om någon drar ett ess får denne hälla valfri mängd alkohol i ett tomt glas som skall vara placerat i mitten av bordet. Den som drar det sista esset får nöjet att dricka upp denna kavalkad av njutfulla smaker som sätter sig fast på smaklökarna under resten av kvällen.

Hur gick det då för oss? Jo! Govik drog tidigt en kung och förkunnade att härmed fick ingen säga ja eller nej. Detta var för Govik en mycket bra regel för att Goviks ordföråd knappt består av något annat än ja eller nej. Åtminstone inte igår efter att han hade infört denna regel. Govik fick med andra ord dricka mycket. En annan regel var att man var tvungen att kommentera Goviks nya frisyr i varje mening som man sade. Govik hade nämligen tidigare under dagen besökt en frisör som förmodligen inte ens kunnat vinna ett frisörspris på Antarktis om de hade haft något sådant pris där.
Hursomhelst. Det finns bara vinnare i detta spel. Alla blev onyktra och festens kvalitet fick en helt ny dimension. En dimension som dock skönk senare när festdeltagarna började prata politik.

Därefter drog vi till Platens för att svänga på höfterna och spela black-jack. Vi funderade först på att planka in på ett gymnasiedisko med skum, men övergav denna tanke när vi insåg att vi inte såg ut som arton längre.

Som vanligt fuskade black-jack kärringen och festdeltagarna gick därifrån ett par tjugor fattigare. På dansgolvet träffade Robert en dam som han tyckte mycket om. Det var förmodligen därför som Robert blev sur när damen i fråga övergav denna på hångel svältfödda varelse för att göra något annat. Det brukar gå så för Robert. Hindrum blev träffad av ett fullt glas med vatten och var sur resten av kvällen.

Dagen därpå vaknade Hindrum upp med ångest för att han insåg att det inte skulle bli något pluggande den dagen heller. Så rätt han fick...